Tankarna fortsätter .........
Har lämnat allt om 90-års jubilleet bakom mig, det är ingen ide' att hetsa upp sig för saker som jag inte kan påverka.
Varför ska jag slösa energi på saker som bara blir till en negativ energi för mig själv.
En av orsakerna till att jag mår så bra, är att jag lärt mig att välja bort energitjuvar.
Med energitjuvar menar jag personer och saker som får mig att må dåligt.
Men det som nu är mina energitjuvar kanske inte är det i framtiden, men just nu tänker jag i första hand på mig själv.
Förmågan att välja bort energitjuvar har jag lärt mig under senaste halvåret, och det har fungerat förträffligt för mig.
Jag mår jättebra, ska flytta snart, förhoppningsvis så får jag fortsätta på Piteå Summergames.
Jag ska träffa Arbetsförmedlingen på fredag och förhoppningsvis erbjuds jag provanställning i 6 månader.
Jag trivs förträffligt bra på PSG, omväxlande jobb och härliga arbetskamrater. Det är faktiskt ett jobb som passar för mig, jag gillar att organisera och arrangera olika saker.
Excel är min bästa vän.
Klockan är nu 06.00 på söndag morgon och jag har hunnit packa ner saker inför flytten i en timme.
Jag ska sedan stryka mina gardiner och städa ur förrådet, resten av dagen är räddad.
Har snart packat klart, så jag skulle kunna flytta redan i morgon, fast det är 1 ½ vecka kvar,
tills jag får flytta in.
Ska bli härligt med en nystart i mitt liv.
Varför ska jag slösa energi på saker som bara blir till en negativ energi för mig själv.
En av orsakerna till att jag mår så bra, är att jag lärt mig att välja bort energitjuvar.
Med energitjuvar menar jag personer och saker som får mig att må dåligt.
Men det som nu är mina energitjuvar kanske inte är det i framtiden, men just nu tänker jag i första hand på mig själv.
Förmågan att välja bort energitjuvar har jag lärt mig under senaste halvåret, och det har fungerat förträffligt för mig.
Jag mår jättebra, ska flytta snart, förhoppningsvis så får jag fortsätta på Piteå Summergames.
Jag ska träffa Arbetsförmedlingen på fredag och förhoppningsvis erbjuds jag provanställning i 6 månader.
Jag trivs förträffligt bra på PSG, omväxlande jobb och härliga arbetskamrater. Det är faktiskt ett jobb som passar för mig, jag gillar att organisera och arrangera olika saker.
Excel är min bästa vän.
Klockan är nu 06.00 på söndag morgon och jag har hunnit packa ner saker inför flytten i en timme.
Jag ska sedan stryka mina gardiner och städa ur förrådet, resten av dagen är räddad.
Har snart packat klart, så jag skulle kunna flytta redan i morgon, fast det är 1 ½ vecka kvar,
tills jag får flytta in.
Ska bli härligt med en nystart i mitt liv.
Tankar runt mitt liv.
Jag var riktigt besviken efter Norrfjärdens IF:s 90-års jubileum, jag har trots all varit tränare i 40 år av dessa och fick inte ens en blomma.
Jag har alla utmärkelser som Handbollsförbunden och Idrottsförbundet delar ut, men att NIF inte visade sin uppskattning gjorde mig riktigt ledsen.
När man varit med länge i NIF som ledare, så ska man tilldelas ett bordsstandar med klubbmärket.
Att få detta på jubileet hade varit stort för mig, men det ögonblicket fick jag inte uppleva.
Nu är det 10 år tills nästa jubileeum, men jag blir säkert inte ihågkommen då heller.
Som det känns nu, så kommer jag inte att gå på 100-års jubileet.
Lite grann så slocknade min passion för föreningen, och fick mig att inse, idrotten är inte allt här i livet, det finns faktiskt andra saker som jag kan göra och uppleva.
Det lär nog dröja innan jag ställer upp ideellt igen.
Har beslutat att inte gå och se Norrfjärden spela handboll, under resten av året.
Detta är ett tufft beslut för mig, eftersom jag älskar handboll.
Kanske inte heller under våren, jubileet tog knäcken på mig.
Jag är ganska envis, så jag kommer inte att ändra på mig, i första taget.
Jag känner, att nånstans måste jag markera hur jag känner
Jag har också en massa känslor i mitt hjärta.
När man känner att man blivit bortglömd, det är väl den värsta känslan man kan ha.
Det är inte bara handbollen som jag är besviken på, utan hela föreningen.
Jag har trots allt tränat 15 fotbollslag och varit tränare för Fotbollsskolan i 6 år.
Satt även i sektionen i 3 år.
Fotbollen har varit en stor del av mitt liv, tills dess att fotbollssektionen och jag kom i riktig konflikt med varandra.
Sektionen ansåg att ungdomarna inte var något att satsa på, utan satte ett mediokert div.5 lag före, en satsning på ungdomarna.
Något sådant kunde jag inte ställa upp på.
Detta innebar slutet på min tränarkarriär inom fotbollen.
Inom handbollen så har jag suttit i sektionen i 23 år, varit tränare för 54 ungdomslag och 17 seniorlag.
Jag har även haft 6 Norrbottens pojklänslaglänslagsamt 2 Nordsverige landsdelslag.
En säsong tränade jag Lillpites damer.
Totalt har jag tränat 80 handbollslag.
Har det varit värt allt som jag offrat i mitt liv?
Jag har inte bildat familj, aldrig satt mig själv i första hand, utan alltid ställt upp för föreningen.
Det har dock gett mig jättemycket.
Jag har träffat en massa underbara människor, förhoppningsvis har jag haft bra inflytande på ungdomarna.
Jag har nog aldrig förstått, vad jag har betytt för ungdomarna, alla de år jag varit tränare.
Det som glädjer mig, är att se så många som jag tränat tidigare, nu själva är tränare.
Bland det finaste som jag nånsin hört, var av en kille som själv var seniortränare i många år.
Han sa att jag var en förebild för honom som tränare.
Att få höra det känns i hjärtat, det var en höjdare för mig.
Kanske är det ödet, att jag skulle viga mitt liv, till att vara tränare och ledare, vem vet.
Känner mig ibland, som ett riktigt orginal, Norrfjärdens byfåne vilket jag kanske är.
Vad som slår mig är att det måste finnas människor som jag, för att föreningar ska finnas till, någon riktig eldsjäl.
Trots allt så mår jag jättebra fysiskt och ganska bra psykiskt.
Nu ska jag börja mitt nya liv, förhoppningsvis så träffar jag någon kvinna som vill dela mitt liv.
Resten av mitt liv kommer jag att sätta mig själv i första hand, tänka på vad som är bra för mig.
Flytten till Piteå blir bra för mig, fast det har varit jobbigt de senaste dagarna, jag har ju trots all bott i Norrfjärden i hela mitt liv.
Norrfjärden har varit en stor del av mitt liv, men nu går jag vidare till nästa fas, som förhoppningsvis
blir det bästa tiden i mitt livMål 4 check.
Hoppade över mål 2 och 3 i rask takt.
Mitt mål 4 var att flytta från Norrfjärden vilket nu har blivit en verklighet.
Jag skrev ett nytt hyreskontrakt idag på en lägenhet i Degeränget.
Inflyttningsdatum är 1 december, så det är bara 2 månader kvar att bo i Norrfjärden.
Känns otroligt skönt att få flytta, behöver komma till något nytt, är så less på mitt gamla liv,
nu kan man ju cykla till jobbet, blir så mycket billigare.
Har tänkt mycket på detta.
Varför ska jag bo kvar i Norrfjärden, ingen hör av sig eller kommer och hälsar på.
Varje helg blir så otroligt jobbig, speciellt när det blir kallt och mörkt.
Blir jag sällskapssjuk när jag bor på Degeränget kan jag ju gå ut på krogen utan problem.
Lägenheten som jag bor i i Norrfjärden är sliten och det drar mycket runt fönstren. Förra vintern frös jag mycket, det blir otroligt golvkallt.
Ett plus på den nya lägenheten är att jag har en ganska stor balkong, vilket jag gillar.
Vad som är bra med att flytta är att man slänger en massa saker som man samlat på sig.
Kommer att kasta allt onödigt som jag har.
Mitt mål 4 var att flytta från Norrfjärden vilket nu har blivit en verklighet.
Jag skrev ett nytt hyreskontrakt idag på en lägenhet i Degeränget.
Inflyttningsdatum är 1 december, så det är bara 2 månader kvar att bo i Norrfjärden.
Känns otroligt skönt att få flytta, behöver komma till något nytt, är så less på mitt gamla liv,
nu kan man ju cykla till jobbet, blir så mycket billigare.
Har tänkt mycket på detta.
Varför ska jag bo kvar i Norrfjärden, ingen hör av sig eller kommer och hälsar på.
Varje helg blir så otroligt jobbig, speciellt när det blir kallt och mörkt.
Blir jag sällskapssjuk när jag bor på Degeränget kan jag ju gå ut på krogen utan problem.
Lägenheten som jag bor i i Norrfjärden är sliten och det drar mycket runt fönstren. Förra vintern frös jag mycket, det blir otroligt golvkallt.
Ett plus på den nya lägenheten är att jag har en ganska stor balkong, vilket jag gillar.
Vad som är bra med att flytta är att man slänger en massa saker som man samlat på sig.
Kommer att kasta allt onödigt som jag har.
Mål 1 check.
Mitt första mål som jag satt upp efter operationen har jag uppnått torsdag 22 september.
Målet var att kunna ha ett par byxor som jag köpt och sparat bara för att jag en gång ska kunna använda dom.
Nu går jag vidare mot mål 2.
Jag har satt upp 5 mål som jag ska uppfylla.
Mål 2 och 3 kanske jag klarar innan nyår men det är bara en uppskattning,
Mål 4 och 5 har inte med min vikt att göra, det har med min livssituation att göra.
Dessa 2 mål är lite svårare att tidsbestämma eftersom dom kan komma för de andra målen.
Låter konstigt men så är det, konstig man gör konstiga saker.
Jag har fått fortsatt jobb hos Piteå Summergames till sista juni, helt perfekt trivs mycket bra med trevliga arbetskompisar och mycket varierande arbetsuppgifter.
I fredags hade jag en riktig depparkväll.
Det var ganska länge sen sist, men jag tror att det dåliga vädret påverkar mig mer än jag vill tro.
När jag mår dåligt så brukar jag skriva dikter, det hjälper för mig.
Målet var att kunna ha ett par byxor som jag köpt och sparat bara för att jag en gång ska kunna använda dom.
Nu går jag vidare mot mål 2.
Jag har satt upp 5 mål som jag ska uppfylla.
Mål 2 och 3 kanske jag klarar innan nyår men det är bara en uppskattning,
Mål 4 och 5 har inte med min vikt att göra, det har med min livssituation att göra.
Dessa 2 mål är lite svårare att tidsbestämma eftersom dom kan komma för de andra målen.
Låter konstigt men så är det, konstig man gör konstiga saker.
Jag har fått fortsatt jobb hos Piteå Summergames till sista juni, helt perfekt trivs mycket bra med trevliga arbetskompisar och mycket varierande arbetsuppgifter.
I fredags hade jag en riktig depparkväll.
Det var ganska länge sen sist, men jag tror att det dåliga vädret påverkar mig mer än jag vill tro.
När jag mår dåligt så brukar jag skriva dikter, det hjälper för mig.
En fredagskväll
Sitter i min ensamhet,
hösten gör sig påmind,
utanför mitt fönster,
Mörkret, regnet,
intensivt och ljudligt,
förstärker mitt sinne
Eftertänksam,
reflekterande,
om Livets mening
Svävar i ett tomrum,
av emotioner,
som är svårt att fylla
Söker efter Kärlekens budskap
på en slingrande väg,
med förrädiska gropar,
Fylld av förväntan,
spänning och upprymdhet,
söker jag vidare.
Känslorna,
starkare än stål,
som tar tag i mig,
Dom fyller mitt liv,
med innebörd,
och gör det värt att leva
Utan känslor,
vore livet tråkigt.
med känslor,
Är Livet underbart
Härkdödare
Lyckades i onsdags döda Härken. Motorn ska på E4 efter lång och trogen tjänst och det är nog många som drar en lättnandes suck.
Jag tycker dock att Härken var en pickup med personlighet. Gammal, givetvis, men Härken gjorde sitt jobb.
Förtydligande - Härken var jobbets transportbil.
Har nu bestämt mig att jag ska flytta in till Piteå. Jag har ju inget som håller mig kvar i Norrfjärden längre.
Jag behöver umgås med människor som inte bara pratar handboll, har faktiskt träffat några trevliga kvinnor, så man vet aldrig.
Alken kanske blir kär.
Det är heller inte nån som kommer förbi och hälsar på och jag är trött att sitta ensam hemma jämt.
Bor jag i Piteå är det enkelt att gå på krogen om man känner sig ensam och vill ha socialt umgånge.
Sedan känns det som om jag behöver en nytändning i mitt liv och en del i det är att flytta.
Har bott i Norrfjärden i hela mitt liv så det är dax att bryta upp.
Göra nåt nytt, göra nåt oväntat, har blivit så mycket förändrad på sista tiden, till det bättre, mår så otroligt bra, bryta det liv som jag levt.
Nu är det dax för den nya Mats.
Har lagt av som handbollstränare och känner faktiskt ingey sug att fortsätta heller.
Tycker att jag har gjort mitt inom handbollen, men det är klart kommer nån med en riktig utmaning så vet man aldrig, men som jag känner nu så ska det i så fall vara ett seniorlag.
Hade också turen att få punktering den dag det regnade som mest, av alla dar man kan få punktering måste det vara den dag det regnade mest. Lagen om alltings jävlighet, eller så var jag bara inne i en oturperiod. Dagen efter skar Härken, skulle träffa AF om min fortsatta anställning på Piteå SUmmergames, men min Arbetförmedlare blev sjuk. Ska göra ett nytt försök på tisdag, så jag får se, skulle bara vara så bra om jag fick fortsätta, trivs otrologt bra, med trevliga arbetskompisar.
Det har också hjälpt mig med min rehabilitering, har ju aldrig mått bättre i mitt liv.
Livet leker så det gäller att ta vara på den möjlighet som jag har fått, "Living my life", fullt ut.
Jag tycker dock att Härken var en pickup med personlighet. Gammal, givetvis, men Härken gjorde sitt jobb.
Förtydligande - Härken var jobbets transportbil.
Har nu bestämt mig att jag ska flytta in till Piteå. Jag har ju inget som håller mig kvar i Norrfjärden längre.
Jag behöver umgås med människor som inte bara pratar handboll, har faktiskt träffat några trevliga kvinnor, så man vet aldrig.
Alken kanske blir kär.
Det är heller inte nån som kommer förbi och hälsar på och jag är trött att sitta ensam hemma jämt.
Bor jag i Piteå är det enkelt att gå på krogen om man känner sig ensam och vill ha socialt umgånge.
Sedan känns det som om jag behöver en nytändning i mitt liv och en del i det är att flytta.
Har bott i Norrfjärden i hela mitt liv så det är dax att bryta upp.
Göra nåt nytt, göra nåt oväntat, har blivit så mycket förändrad på sista tiden, till det bättre, mår så otroligt bra, bryta det liv som jag levt.
Nu är det dax för den nya Mats.
Har lagt av som handbollstränare och känner faktiskt ingey sug att fortsätta heller.
Tycker att jag har gjort mitt inom handbollen, men det är klart kommer nån med en riktig utmaning så vet man aldrig, men som jag känner nu så ska det i så fall vara ett seniorlag.
Hade också turen att få punktering den dag det regnade som mest, av alla dar man kan få punktering måste det vara den dag det regnade mest. Lagen om alltings jävlighet, eller så var jag bara inne i en oturperiod. Dagen efter skar Härken, skulle träffa AF om min fortsatta anställning på Piteå SUmmergames, men min Arbetförmedlare blev sjuk. Ska göra ett nytt försök på tisdag, så jag får se, skulle bara vara så bra om jag fick fortsätta, trivs otrologt bra, med trevliga arbetskompisar.
Det har också hjälpt mig med min rehabilitering, har ju aldrig mått bättre i mitt liv.
Livet leker så det gäller att ta vara på den möjlighet som jag har fått, "Living my life", fullt ut.
Kan man bli kär
Eftersom det var så länge sen jag var kär har jag googlar fram följande som kanske kan vara till lite hjälp för mig.
Man vet aldrig vad som kan hända, därför kan det vara bra att vara förberedd på vad som kan hända.
Man måste ju tyda tecknen som tyder på att man är kär.
Att beskriva kärlek är nästan omöjligt. Alla upplever kärleken på olika sätt.
Och det kan kännas olika från gång till gång. Ingen forskare har hittills lyckats lösa kärlekens gåta.
Människor blir kära, så är det bara.
En sak är säker, kärleken lämnar ingen oberörd.
Är du lyckligt kär känner du dig stark och glad, är du däremot olyckligt kär är det som om hela världen rasar samman.
Vågar inte släppa fram det!
Kanske vill du inte ens erkänna för dig själv att du är förälskad.
För vad ska det leda till, vad måste du göra då?
Det är du själv som bestämmer om du ska göra något eller bara låta det stanna vid en känsla.
Du kan tillåta dig att känna längtan, pirr och upphetsning, utan att skrämma dig själv med att ”han eller hon vill inte ha mig” eller ”det här klarar jag inte”.
Tycker att allt är underbart!
Du tycker att livet är fantastiskt och vill dela med dig av ditt lyckorus med hela världen.
Grattis! Unna dig lyckan.
Kan inte äta!
Konstigt nog kan förälskelse skapa samma reaktioner som stress.
Det brukar lugna sig efter ett tag så att du kan äta fast du fortfarande är förälskad.
Blir lite deppig!
Du är lyckligt kär men känner dig ändå nere.
Det finns de som säger att förälskelse ibland får samma saker att hända i kroppen som när man blir deprimerad.
Hur det än är med den saken så är det förstås jobbigt.
Var snäll mot dig själv och fortsätt göra saker som gör dig glad.
Orolig– tänk om det tar slut?
Ja, så är det ofta. När man är kär i någon kan man såklart bli rädd att mista den.
Det finns ju aldrig några garantier om evig kärlek och lyckliga slut.
Att vara nervös och ibland känna sig osäker på kärleken hör till och händer alla någon gång.
När du vill vara med någon, så börjar du fundera över om du verkligen duger åt en sådan fantastisk person.
Egentligen handlar det om att våga lita på sig själv.
Att lita på att man är en person som är värd att älskas av dem man älskar.
Lita på att det som känns bra just nu också är bra.
Tänker på det dag och natt!
Du kan inte sluta prata om hur fantastisk din kärlek är. Varenda liten detalj i ert senaste möte blir jätteviktig.
Kärleken tar massor av energi, oavsett om du är tillsammans med någon eller inte.
AVSTÅNDSKÄRLEK!
Varför blir man inte automatiskt kär i dem som är kära i en själv, och tvärtom?
Det vore ju så bra om kärleken liksom smittade av sig.
Om man då blir förälskad i någon som inte är kär tillbaka, då är man säker.
Då kan man leva ut det där ordentligt i fantasin.
Drömma om hur fantastiskt det skulle vara om det var verklighet.
– Man lär sig något av det.
Man prövar på alla dessa känslor.
Så småningom vågar man också i verkligheten.
– Det kan också vara härligt att gå och längta och tråna.
Ibland kan kärleken göra en rädd också.
När allting funkar, när man har träffat någon som man är så förälskad i att det känns i hela kroppen och han eller hon är det tillbaka, då blir man ju samtidigt sårbar.
För det kan ju hända att den andra gör slut.
Det konstiga är kanske att man blir rädd och modig på samma gång.
Man kan ju också börja säga och göra sådant som man inte annars vågar.
FÖRÄLSKELSE GER ENERGI!
När man är kär pumpas hormoner ut i kroppen och håller ibland energin på topp i veckor, kanske månader.
KÄR OCH GLAD!
Det händer mycket med kroppen när vi är kära.
Vi blir trevligare, öppnare, gladare.
Ögonen blir klarare.
Huden får en ny lyster.
Puuh.
Det verkar inte lätt att bli kär, men jag har fått några tips på vägen.
Minns inte när jag var kär sist, enligt vad som stod på Google så kanske jag aldrig varit det på riktigt, kanske bara trott det.
Just nu är väl första gången på länge som jag erkänner för mig själv att jag behöver en kvinna i mitt liv.
Det vore inte helt fel.
Fast jag ärnog ganska svår att leva med, är van att få som jag vill, har ju haft träning på detta som ungkarl.
Har en riktig favorit, kanske lite av min drömkvinna.
Mel C från Spice Girls.
Det är något behagligt över hela hennes person, sedan sjunger hon min favoritlåt "first day of my life".
Det är inte för att hon är en stor artist, utan hela hennes uppenbarelse tilltalar mig.
Man vet aldrig vad som kan hända, därför kan det vara bra att vara förberedd på vad som kan hända.
Man måste ju tyda tecknen som tyder på att man är kär.
Att beskriva kärlek är nästan omöjligt. Alla upplever kärleken på olika sätt.
Och det kan kännas olika från gång till gång. Ingen forskare har hittills lyckats lösa kärlekens gåta.
Människor blir kära, så är det bara.
En sak är säker, kärleken lämnar ingen oberörd.
Är du lyckligt kär känner du dig stark och glad, är du däremot olyckligt kär är det som om hela världen rasar samman.
Vågar inte släppa fram det!
Kanske vill du inte ens erkänna för dig själv att du är förälskad.
För vad ska det leda till, vad måste du göra då?
Det är du själv som bestämmer om du ska göra något eller bara låta det stanna vid en känsla.
Du kan tillåta dig att känna längtan, pirr och upphetsning, utan att skrämma dig själv med att ”han eller hon vill inte ha mig” eller ”det här klarar jag inte”.
Tycker att allt är underbart!
Du tycker att livet är fantastiskt och vill dela med dig av ditt lyckorus med hela världen.
Grattis! Unna dig lyckan.
Kan inte äta!
Konstigt nog kan förälskelse skapa samma reaktioner som stress.
Det brukar lugna sig efter ett tag så att du kan äta fast du fortfarande är förälskad.
Blir lite deppig!
Du är lyckligt kär men känner dig ändå nere.
Det finns de som säger att förälskelse ibland får samma saker att hända i kroppen som när man blir deprimerad.
Hur det än är med den saken så är det förstås jobbigt.
Var snäll mot dig själv och fortsätt göra saker som gör dig glad.
Orolig– tänk om det tar slut?
Ja, så är det ofta. När man är kär i någon kan man såklart bli rädd att mista den.
Det finns ju aldrig några garantier om evig kärlek och lyckliga slut.
Att vara nervös och ibland känna sig osäker på kärleken hör till och händer alla någon gång.
När du vill vara med någon, så börjar du fundera över om du verkligen duger åt en sådan fantastisk person.
Egentligen handlar det om att våga lita på sig själv.
Att lita på att man är en person som är värd att älskas av dem man älskar.
Lita på att det som känns bra just nu också är bra.
Tänker på det dag och natt!
Du kan inte sluta prata om hur fantastisk din kärlek är. Varenda liten detalj i ert senaste möte blir jätteviktig.
Kärleken tar massor av energi, oavsett om du är tillsammans med någon eller inte.
AVSTÅNDSKÄRLEK!
Varför blir man inte automatiskt kär i dem som är kära i en själv, och tvärtom?
Det vore ju så bra om kärleken liksom smittade av sig.
Om man då blir förälskad i någon som inte är kär tillbaka, då är man säker.
Då kan man leva ut det där ordentligt i fantasin.
Drömma om hur fantastiskt det skulle vara om det var verklighet.
– Man lär sig något av det.
Man prövar på alla dessa känslor.
Så småningom vågar man också i verkligheten.
– Det kan också vara härligt att gå och längta och tråna.
Ibland kan kärleken göra en rädd också.
När allting funkar, när man har träffat någon som man är så förälskad i att det känns i hela kroppen och han eller hon är det tillbaka, då blir man ju samtidigt sårbar.
För det kan ju hända att den andra gör slut.
Det konstiga är kanske att man blir rädd och modig på samma gång.
Man kan ju också börja säga och göra sådant som man inte annars vågar.
FÖRÄLSKELSE GER ENERGI!
När man är kär pumpas hormoner ut i kroppen och håller ibland energin på topp i veckor, kanske månader.
KÄR OCH GLAD!
Det händer mycket med kroppen när vi är kära.
Vi blir trevligare, öppnare, gladare.
Ögonen blir klarare.
Huden får en ny lyster.
Puuh.
Det verkar inte lätt att bli kär, men jag har fått några tips på vägen.
Minns inte när jag var kär sist, enligt vad som stod på Google så kanske jag aldrig varit det på riktigt, kanske bara trott det.
Just nu är väl första gången på länge som jag erkänner för mig själv att jag behöver en kvinna i mitt liv.
Det vore inte helt fel.
Fast jag ärnog ganska svår att leva med, är van att få som jag vill, har ju haft träning på detta som ungkarl.
Har en riktig favorit, kanske lite av min drömkvinna.
Mel C från Spice Girls.
Det är något behagligt över hela hennes person, sedan sjunger hon min favoritlåt "first day of my life".
Det är inte för att hon är en stor artist, utan hela hennes uppenbarelse tilltalar mig.
Dating på Internet
Har testat dating på Norrlandskontakten.
Skickat 200 mail och ett svar av en som redan var upptagen.
Ingen bra svarprocent.
Kan det bero på att jag har en dålig produkt att erbjuda, vem vet.
Har iallafall kommit på att detta inte är nåt för mig, är alldeles för dålig på att marknadsföra mig själv.
Det är svårt att prata om sina bra sidor, då man inte vet hur andra uppfattar en själv.
Så jag tog och la ner det hela.
Träffar man nån så händer det väl annars så får man fortsätta att leva som ungkarl.
Kärlek verkar inte vara min starka sida, ska jag vara ärlig så är jag nog ganska kass på detta.
Skulle dock inte vara helt fel att få bli riktigt kär nån gång.
Förhoppningsvis så blir det nättre när jag gått ner ännu mer i vikt, kanske blir man mer attraktiv.
Kan nog behövas.
Jag ska försöka ta mig ut lite mer och träffa folk, för det kommer nog inte nån pingla och ringer på i lilla Norrfjärden.
Funderar på att flytta in till Piteå, ska ställa mig i bostadskö, så får vi se vad som händer.
Har varit och sett Piteås damer mot Göteborg. Förlust med 3 - 0 . Men det är i alla fall kul att se allsvensk fotboll i lilla Piteå.
I morgon jobb på Summergames. Ska träffas Arbetsförmedlingen på torsdag, hoppas att jag får förlängt, annars slutar jag 30 september. hoppas att jag får fortsätta.
Jag gillar att vara där och har bra arbetskamrater.
Det är också ett jobb som passar för mig, träffar många nya spännande människor.
Vem vet, kanske jag träffar nån kvinna där, det är mycket folk som man träffar när man jobbar med Summergames .
Skickat 200 mail och ett svar av en som redan var upptagen.
Ingen bra svarprocent.
Kan det bero på att jag har en dålig produkt att erbjuda, vem vet.
Har iallafall kommit på att detta inte är nåt för mig, är alldeles för dålig på att marknadsföra mig själv.
Det är svårt att prata om sina bra sidor, då man inte vet hur andra uppfattar en själv.
Så jag tog och la ner det hela.
Träffar man nån så händer det väl annars så får man fortsätta att leva som ungkarl.
Kärlek verkar inte vara min starka sida, ska jag vara ärlig så är jag nog ganska kass på detta.
Skulle dock inte vara helt fel att få bli riktigt kär nån gång.
Förhoppningsvis så blir det nättre när jag gått ner ännu mer i vikt, kanske blir man mer attraktiv.
Kan nog behövas.
Jag ska försöka ta mig ut lite mer och träffa folk, för det kommer nog inte nån pingla och ringer på i lilla Norrfjärden.
Funderar på att flytta in till Piteå, ska ställa mig i bostadskö, så får vi se vad som händer.
Har varit och sett Piteås damer mot Göteborg. Förlust med 3 - 0 . Men det är i alla fall kul att se allsvensk fotboll i lilla Piteå.
I morgon jobb på Summergames. Ska träffas Arbetsförmedlingen på torsdag, hoppas att jag får förlängt, annars slutar jag 30 september. hoppas att jag får fortsätta.
Jag gillar att vara där och har bra arbetskamrater.
Det är också ett jobb som passar för mig, träffar många nya spännande människor.
Vem vet, kanske jag träffar nån kvinna där, det är mycket folk som man träffar när man jobbar med Summergames .
Minskat omfång.
Äntligen är jag tillbaka och bloggar. Jag har efter operationen helt ändrat uppfattning. Var helt inne på att väga mig varje dag och mäta hur mycket jag minskat i omfång.
Jag kom till den insikten att det är knäckande att hela tiden tävla mot siffror ibland går man upp lite men det kan skilja bara från dag till dag.
För att inte bli nervrak så har jag bara vägt mig ibland, och det har fungerat bra. när man mår så bra som jag mår nu, så är det ingen ide att slösa energi på saker som jag inte behöver.
Jag har upplevt första frågan att de flesta ställer när man träffar dom är
-Hur mycket har du gått ner i vikt?
Ytterst få frågar hur jag egentligen mår, vilket jag upplever som trist, man ser inte mig som människa utan bara min vikt, så det känns sorgligt.
Jag vet att man menar väl, men när man haft problem med vikten i hela sitt liv, vill man inte hör frågan om hur mycket man gått ner i vikt. Kanske det är mig det är fel på, men det är ju trots allt mitt liv.
Jag är kung över mitt eget liv och kommer alltid att vara det.
Jag har fått brist på B12 vitaminer och med detta kommer håravfall. Har även blivit jaktosintollerant, men testar nu en tablett som heter Prolaktas. Den innehåller Laktasenzym och Probiotika. Har prövat den en vecka och det har fungerat bra.
Har faktiskt mått mitt omfång idag. Totalt har Mats minskat med 88 cm.
Vänster vad 2 cm
Höger vad 2,5 cm
Vänster lår 6 cm
Höger lår 5 cm
Under arm vänster 4 cm
Under arm höger 3,5 cm
Över arm vänster 5 cm
Överarm höger 4 cm
Midja 12 cm
Bröst 15 cm
Axlar 29 cm
Som syns så har den mesta minskning varit på överkroppen, vilket känns bra. Tyvärr har jag inte kunnat bada i varmvattenbassängen i Öjebyn, den häller på att renoveras, öppnas kanske under oktober.
Innan operationen så gjorde det en otroligt bra träningsmetod. Jag kör 4 dar i veckan för jobbet och brukar lägga in ytterligare 1 - 2 pass beroende om det finns tid.
Jag kom till den insikten att det är knäckande att hela tiden tävla mot siffror ibland går man upp lite men det kan skilja bara från dag till dag.
För att inte bli nervrak så har jag bara vägt mig ibland, och det har fungerat bra. när man mår så bra som jag mår nu, så är det ingen ide att slösa energi på saker som jag inte behöver.
Jag har upplevt första frågan att de flesta ställer när man träffar dom är
-Hur mycket har du gått ner i vikt?
Ytterst få frågar hur jag egentligen mår, vilket jag upplever som trist, man ser inte mig som människa utan bara min vikt, så det känns sorgligt.
Jag vet att man menar väl, men när man haft problem med vikten i hela sitt liv, vill man inte hör frågan om hur mycket man gått ner i vikt. Kanske det är mig det är fel på, men det är ju trots allt mitt liv.
Jag är kung över mitt eget liv och kommer alltid att vara det.
Jag har fått brist på B12 vitaminer och med detta kommer håravfall. Har även blivit jaktosintollerant, men testar nu en tablett som heter Prolaktas. Den innehåller Laktasenzym och Probiotika. Har prövat den en vecka och det har fungerat bra.
Har faktiskt mått mitt omfång idag. Totalt har Mats minskat med 88 cm.
Vänster vad 2 cm
Höger vad 2,5 cm
Vänster lår 6 cm
Höger lår 5 cm
Under arm vänster 4 cm
Under arm höger 3,5 cm
Över arm vänster 5 cm
Överarm höger 4 cm
Midja 12 cm
Bröst 15 cm
Axlar 29 cm
Som syns så har den mesta minskning varit på överkroppen, vilket känns bra. Tyvärr har jag inte kunnat bada i varmvattenbassängen i Öjebyn, den häller på att renoveras, öppnas kanske under oktober.
Innan operationen så gjorde det en otroligt bra träningsmetod. Jag kör 4 dar i veckan för jobbet och brukar lägga in ytterligare 1 - 2 pass beroende om det finns tid.
Vilken vecka.
Först fick jag svaret på mina prover från Sunderbyn, och dom var bra, vilket kändes skönt. Mår alldeles förträffligt just nu och man kan väl säga att GBP operation har överträffat mina förväntningar.
Vilken otrolig vecka det har varit, jag gillar ju värmen och man har fått chansen att bli lite brun.
Var i torsdags och fiskade i 3 ½ timme i strålande sol och totalt vindstilla. Jag hade ett riktigt rejält napp men efter 4-5 minuter så släppte fisken.
Har börjat med ett nytt fiskesätt för att få stor abborre och igår var det första riktiga testen, det var inte så bra om man ser till mängden, jag fick 3 abborrar, men vilken abborre jag fick.
Den första var på 200 gr, den andra var på 450 gr men den tredje var en bamsing på 980 gr. Jag måste dock förfina mina tackel samt min teknik, så det kan bli en riktigt kul sommar.
Ska försöka slå mitt personliga rekord för abborre som är 1 500 gr.
Livet är underbart just nu.
Vilken otrolig vecka det har varit, jag gillar ju värmen och man har fått chansen att bli lite brun.
Var i torsdags och fiskade i 3 ½ timme i strålande sol och totalt vindstilla. Jag hade ett riktigt rejält napp men efter 4-5 minuter så släppte fisken.
Har börjat med ett nytt fiskesätt för att få stor abborre och igår var det första riktiga testen, det var inte så bra om man ser till mängden, jag fick 3 abborrar, men vilken abborre jag fick.
Den första var på 200 gr, den andra var på 450 gr men den tredje var en bamsing på 980 gr. Jag måste dock förfina mina tackel samt min teknik, så det kan bli en riktigt kul sommar.
Ska försöka slå mitt personliga rekord för abborre som är 1 500 gr.
Livet är underbart just nu.
Snitt 4,5 hg
Sedan operationen har haft en viktnergång på 4,5 hg per dag. Fast det är ju fullt förståeligt, när man bara äter 1,5 dl flytande per måltid, 6 gånger per dag.
När jag hade druckit Allevo i 6 dar, fick jag lite abstinens. Till och med gardinerna såg goda ut. Jag blev så sugen på all sorts mat, det var ganska obehagligt.
Igår 10 dar efter operationen, 10 dar av flytande mat, fick jag igen den där konstiga känslan, av att jag vill ha mat att tugga på. Trodde faktiskt inte att det kulle vara sån kraftig känsla, men jag känner igen den från alla mina försök till bantning. Skillnaden är att nu måste jag undvika alla sådana återfall, jag vill inte råka ut för "dumping" på grund av att min hjärna, försöker lura min kropp.
Gastic-bypass operationen har gett mig ett verktyg som jag måste vara rädd om. Känslan att till hösten köpa nya kläder, är något som jag längtar till. Jag måste ju ha en ny vintergarderob. Fast det som jag längtar mest till är att ställa mig på vågen och se att jag väger under 100 kilo. Jag vet att jag kommer att börja gråta av lycka den dagen, jag kan nog inte beskriva den känslan som jag kommer att känna då- Det kanske låter lite konstigt, men jag är en känslig person, som har lätt för att gråta.
Redan nu bara 11 dar efter operationen, har jag en känsla i kroppen som är svår att beskriva. Allt känns så positivt, är beredd att ändra mitt liv totalt, kanske flytta från Norrfjärden, man vet aldrig.
När jag kom hem från operationen, spelade jag en speciall låt om och om igen.
"The first day of my life" med Mel C, den speglar de känslor som finns för mig just nu, jag har ju börjat ett nytt liv.
Jag är riktigt spänd på hur mitt nya liv kommer att se ut, om det blir någon skillnad eller om det bara är en fasad som jag har byggt upp.
Hur det är att få självkänsla, självförtroende samt att ha en kropp som inte tynger mina leder och inte minst behöva gömma sig för folks blickar och fördömmande kommentarer.
Operatinen har överträffat alla mina förväntningar och då har det bara gått 11 dar sedan operationen. Jag ska ta min sista spruta med blodförtunnande ikväll, har 4 tabletter kvar av magsårsmedicinen. Har dragit ner på mina smärtstillande tabletter, tar bar en Panodil på morgonen. Givetvis har jag alltid med mig Tramadol och Panodil ifall det skulle uppstå några problem, men det känns som om jag ska klara mig utan. På tordag ska jag börja med riktig mat i pure' konsistens, längtar redan och det ska bli skönt att inte bara äta flytande.
Livet är underbart.
När jag hade druckit Allevo i 6 dar, fick jag lite abstinens. Till och med gardinerna såg goda ut. Jag blev så sugen på all sorts mat, det var ganska obehagligt.
Igår 10 dar efter operationen, 10 dar av flytande mat, fick jag igen den där konstiga känslan, av att jag vill ha mat att tugga på. Trodde faktiskt inte att det kulle vara sån kraftig känsla, men jag känner igen den från alla mina försök till bantning. Skillnaden är att nu måste jag undvika alla sådana återfall, jag vill inte råka ut för "dumping" på grund av att min hjärna, försöker lura min kropp.
Gastic-bypass operationen har gett mig ett verktyg som jag måste vara rädd om. Känslan att till hösten köpa nya kläder, är något som jag längtar till. Jag måste ju ha en ny vintergarderob. Fast det som jag längtar mest till är att ställa mig på vågen och se att jag väger under 100 kilo. Jag vet att jag kommer att börja gråta av lycka den dagen, jag kan nog inte beskriva den känslan som jag kommer att känna då- Det kanske låter lite konstigt, men jag är en känslig person, som har lätt för att gråta.
Redan nu bara 11 dar efter operationen, har jag en känsla i kroppen som är svår att beskriva. Allt känns så positivt, är beredd att ändra mitt liv totalt, kanske flytta från Norrfjärden, man vet aldrig.
När jag kom hem från operationen, spelade jag en speciall låt om och om igen.
"The first day of my life" med Mel C, den speglar de känslor som finns för mig just nu, jag har ju börjat ett nytt liv.
Jag är riktigt spänd på hur mitt nya liv kommer att se ut, om det blir någon skillnad eller om det bara är en fasad som jag har byggt upp.
Hur det är att få självkänsla, självförtroende samt att ha en kropp som inte tynger mina leder och inte minst behöva gömma sig för folks blickar och fördömmande kommentarer.
Operatinen har överträffat alla mina förväntningar och då har det bara gått 11 dar sedan operationen. Jag ska ta min sista spruta med blodförtunnande ikväll, har 4 tabletter kvar av magsårsmedicinen. Har dragit ner på mina smärtstillande tabletter, tar bar en Panodil på morgonen. Givetvis har jag alltid med mig Tramadol och Panodil ifall det skulle uppstå några problem, men det känns som om jag ska klara mig utan. På tordag ska jag börja med riktig mat i pure' konsistens, längtar redan och det ska bli skönt att inte bara äta flytande.
Livet är underbart.
Vem hatar mig?
Måste ställa den frågan sedan jag har fått paket beställda i mitt namn från sidor ute på nätet, som jag aldrig besökt.
Allt detta inom 8 dar.
Först fick jag den 3 maj, att det hade kommit ett paket från Yves Rochet, till mig och att jag kunde hämta detta på ICA. Jag är ju kund sedan tidigare på Yves Rochet, men har inte beställt nåhonting på minst 2 år. Jag ringde till kundtjänst och föklarade som det var. Hon sa att beställningen var gjord på Internet. Till och med ett av mina mailadresser var använd. Eftersom jag aldig varit in på hemsidan över huvudtagat, så lät det mycket misstänkt. Jag behövde dock inte fundera mer på detta för att Yves Rochet återkallade paketet.
måndag 9 maj fick jag 2 paket från ett norskt företag som heter Biosoft Parma AS beläget i Norge.
Det ena innehöll Omega 3 och det andra några konstiga bär. Jag öppnade inte paketen, utan kollade upp på hemsidan om de3t var ett seriöst företag. Det verkade vara så. Det lustiga med paketen var att jag hede ett medlemsnummer hos Biosoft Pharma, trots att jag aldrig besökt hemsidan. Det var också ett abbonemangserbjudande, så jag skulle få nya paket varje månad.
Nästa morgon komtaktade jag konsumentvägledningen på Piteå kommun och berättade vad som hänt. Hon kollade upp företaget men det verkade ok. Det råd jag fick av henne var att i första hand, ringa deras kundtjänst. Om inte detta fungerade, så skulle jag skicka ett mail, där jag skulle begära ett kvitto på att det var mottaget. Denna funktion finns i Outlook. I mailet skulle det stå, att det var en negativ avtalsbildning och att jag har för avsikt att inte betala. Fungerade inte företagets mail, så skulle jag skicka ett vanligt brev.
Jag fick kontakt med deras kundtjänst och förklarade vad som hänt. Enligt dom så var beställningen gjord 28 maj kl.10.15. Ganska lustigt, för vid denna tid var jag på Piteå Summergames och jobbade i Noliahallen, där det inte fannns tillgång till dator. Jag förklarade som det var, att någon beställer paket i mitt namn med mina adressuppgifter, för jag kunde omöjligt ha varit ute på Internet vid denna tidpunkt. Jag sa också att dom skulle ta bort mitt medlemsnummer. Det var ok och jah skulle skriva "åter avsändaren" på paketen. Jag gjorde detta och trodde att problemet var un världen, men det visade sig vara mera beställningar.
Jag har hemligt hemnummer, som jag bara lämnar ut till dom som jag känner.
Den 12 maj rionge det på mitt hemnummer. det var en trevlig kvinna som skulle kolla att min adress stämde och att jag hade beställt Omega 3. Detta var också att abbonemang med 2 månaders intervall till en kostnad av normalt 699 kr, men jag skulle få dom 2 första månaderna för 349 kr. Jag förklarde att jag aldrig hade beställt och att det är någon som beställer paket i mitt namn. Jag förklarade också att jag varit i kontaket med Konsumetvägledningen och frunderade på en polisanmälan. Hon bad så mycket om ursäkt och skulle ta bort min beställning.
Det är tydligen nägon som hatar mig som beställer dessa saker på Internet, eller Gud förbjuder, är det någon som jag känner som skojar med mig. Detta är inte nogot skämt precis och om jag får reda på att det är någon som jag känner, så säger jag upp bekantskapen direkt.
Jag funderade direkt om det var någon som kommit över mina uppgifter på Facebook, men där finns ju inte mitt hemnummer. Hur man har kommit över mitt "hemliga hemnummer är en gåta. Även detta var ett Norskt förstag.
Jag får bara hoppas att allting sluta i och med detta.
Ett råd till alla är att om ni får ett paket ni inte beställt, så ska ni aldrig öppna detta utan kolla upp företaget i fråga.
Är man osäker så kontakta Konsumentvägledningen, det är viktigt att dom vet vilket företag det gäller. Dom har en lista på svartlistade företag, ifall det är ett företag som skickar ut paket och hoppas att man hämtar ut dom och betalar. Man ska aldrig betala saker som man inte beställt, eftersom en betalning är en bekräftelse på att man godkänner avtalet.
Jag får bara hoppas att inga andra råkar ut för detta.
Allt detta inom 8 dar.
Först fick jag den 3 maj, att det hade kommit ett paket från Yves Rochet, till mig och att jag kunde hämta detta på ICA. Jag är ju kund sedan tidigare på Yves Rochet, men har inte beställt nåhonting på minst 2 år. Jag ringde till kundtjänst och föklarade som det var. Hon sa att beställningen var gjord på Internet. Till och med ett av mina mailadresser var använd. Eftersom jag aldig varit in på hemsidan över huvudtagat, så lät det mycket misstänkt. Jag behövde dock inte fundera mer på detta för att Yves Rochet återkallade paketet.
måndag 9 maj fick jag 2 paket från ett norskt företag som heter Biosoft Parma AS beläget i Norge.
Det ena innehöll Omega 3 och det andra några konstiga bär. Jag öppnade inte paketen, utan kollade upp på hemsidan om de3t var ett seriöst företag. Det verkade vara så. Det lustiga med paketen var att jag hede ett medlemsnummer hos Biosoft Pharma, trots att jag aldrig besökt hemsidan. Det var också ett abbonemangserbjudande, så jag skulle få nya paket varje månad.
Nästa morgon komtaktade jag konsumentvägledningen på Piteå kommun och berättade vad som hänt. Hon kollade upp företaget men det verkade ok. Det råd jag fick av henne var att i första hand, ringa deras kundtjänst. Om inte detta fungerade, så skulle jag skicka ett mail, där jag skulle begära ett kvitto på att det var mottaget. Denna funktion finns i Outlook. I mailet skulle det stå, att det var en negativ avtalsbildning och att jag har för avsikt att inte betala. Fungerade inte företagets mail, så skulle jag skicka ett vanligt brev.
Jag fick kontakt med deras kundtjänst och förklarade vad som hänt. Enligt dom så var beställningen gjord 28 maj kl.10.15. Ganska lustigt, för vid denna tid var jag på Piteå Summergames och jobbade i Noliahallen, där det inte fannns tillgång till dator. Jag förklarade som det var, att någon beställer paket i mitt namn med mina adressuppgifter, för jag kunde omöjligt ha varit ute på Internet vid denna tidpunkt. Jag sa också att dom skulle ta bort mitt medlemsnummer. Det var ok och jah skulle skriva "åter avsändaren" på paketen. Jag gjorde detta och trodde att problemet var un världen, men det visade sig vara mera beställningar.
Jag har hemligt hemnummer, som jag bara lämnar ut till dom som jag känner.
Den 12 maj rionge det på mitt hemnummer. det var en trevlig kvinna som skulle kolla att min adress stämde och att jag hade beställt Omega 3. Detta var också att abbonemang med 2 månaders intervall till en kostnad av normalt 699 kr, men jag skulle få dom 2 första månaderna för 349 kr. Jag förklarde att jag aldrig hade beställt och att det är någon som beställer paket i mitt namn. Jag förklarade också att jag varit i kontaket med Konsumetvägledningen och frunderade på en polisanmälan. Hon bad så mycket om ursäkt och skulle ta bort min beställning.
Det är tydligen nägon som hatar mig som beställer dessa saker på Internet, eller Gud förbjuder, är det någon som jag känner som skojar med mig. Detta är inte nogot skämt precis och om jag får reda på att det är någon som jag känner, så säger jag upp bekantskapen direkt.
Jag funderade direkt om det var någon som kommit över mina uppgifter på Facebook, men där finns ju inte mitt hemnummer. Hur man har kommit över mitt "hemliga hemnummer är en gåta. Även detta var ett Norskt förstag.
Jag får bara hoppas att allting sluta i och med detta.
Ett råd till alla är att om ni får ett paket ni inte beställt, så ska ni aldrig öppna detta utan kolla upp företaget i fråga.
Är man osäker så kontakta Konsumentvägledningen, det är viktigt att dom vet vilket företag det gäller. Dom har en lista på svartlistade företag, ifall det är ett företag som skickar ut paket och hoppas att man hämtar ut dom och betalar. Man ska aldrig betala saker som man inte beställt, eftersom en betalning är en bekräftelse på att man godkänner avtalet.
Jag får bara hoppas att inga andra råkar ut för detta.
Såromläggning
När jag vaknade i morse, så åkte jag till Vårdcentralen och köpte lite förbandmaterial.
När jag la om såret så såg det bra ut, så det verkar inte vara någon fara. Ifall det blir några mer besvär så ringer jag till Sunderbyn, för att få upplysningar.
Jätteblåmärket som jag har på magen har börjat att bli mindre, så det är bra.
Läkaren i Sunderbyn sa att man skulle vistas mycket ute i solen, så jag försöker att följa detta så gott det går.
Jag var rädd för att ta sprutorna med blodförtunning själv, men det var faktiskt ganska lätt. Nålen är vass och ganska liten, sedan nyper man ihop ett veck på magen där man sätter i sprutan. Det känns faktiskt ingenting, där ser man hur det är när man har fobier.
Idag känns det riktigt bra och känslan att man har börjat ett nytt liv är ganska påtagligt. Längtar bara till när jag ska börja köpa nya kläder. Klarar mig ganska bra under sommaren, men till hösten blir det att shoppa kläder.
När jag la om såret så såg det bra ut, så det verkar inte vara någon fara. Ifall det blir några mer besvär så ringer jag till Sunderbyn, för att få upplysningar.
Jätteblåmärket som jag har på magen har börjat att bli mindre, så det är bra.
Läkaren i Sunderbyn sa att man skulle vistas mycket ute i solen, så jag försöker att följa detta så gott det går.
Jag var rädd för att ta sprutorna med blodförtunning själv, men det var faktiskt ganska lätt. Nålen är vass och ganska liten, sedan nyper man ihop ett veck på magen där man sätter i sprutan. Det känns faktiskt ingenting, där ser man hur det är när man har fobier.
Idag känns det riktigt bra och känslan att man har börjat ett nytt liv är ganska påtagligt. Längtar bara till när jag ska börja köpa nya kläder. Klarar mig ganska bra under sommaren, men till hösten blir det att shoppa kläder.
Borttagning av agrafferna.
Torsdag 12 maj nu har jag varit och tagit bort agrafferna, men det kändes kopnstigt vid ett av såren, det var hårt runt ikring. Jag frågade sjuksköterskan vad det kunde vara men hon sa att det var vanligt med att det var hårt runt såren och det var nog blod som samlats där.
Efter kl.17 när jag satt vid TV och såg hockey såg jag att det var lite blod på min T-shirt. Gick in i köket och kollade, det blödde ymnigt, så jag tog lite papper och torkade. Sedan tryckte jag lite försiktigt runt såret och då fick jag en riktig chock. Det sprutade ut en massa blod. Jag torkade upp blodet men det blödde ymnigt. Jag plockade fram lite förbansmaterial och lade ett tryckförband. Det slutade blöda och hårdnaden runt såret försvann, det var tydligen en blodansamling, som jag tryckte ut. Kändes betydligt bättre. Jag gick och la mig tidigt och sov som en stock.
Efter kl.17 när jag satt vid TV och såg hockey såg jag att det var lite blod på min T-shirt. Gick in i köket och kollade, det blödde ymnigt, så jag tog lite papper och torkade. Sedan tryckte jag lite försiktigt runt såret och då fick jag en riktig chock. Det sprutade ut en massa blod. Jag torkade upp blodet men det blödde ymnigt. Jag plockade fram lite förbansmaterial och lade ett tryckförband. Det slutade blöda och hårdnaden runt såret försvann, det var tydligen en blodansamling, som jag tryckte ut. Kändes betydligt bättre. Jag gick och la mig tidigt och sov som en stock.
7 maj
Vaknade helt unta smärtor och kände mig i ganska bra form. Fick dock en liten chock när jag gick förbi den stora spegeln i hallen. Jag hade ett jätteblåmärke på magen nästan en halvmeter stort. Men det var frän de inre blödningar som jag hade haft under operationen. Så det var ingen fara.
Hemresan.
På morgonen så kom man och tog prover så vi kunde skickas med. Min rumskompis L hade hade fått dramatiskt höjd puls, och kanske var tvungen att stanna kvar till dagen efter. Fortfarande så tänkte jag inte på varför jag hade fått ta prover varje halvtimme, och dom andra bar varje timme.
Förklaringen fick jag när kirurgen kom på ronden. Det var bara jag som inte fick något sjukintyg. Det hade blivit blödningar i min mage vid stygnen, så det var därför som jag blev kollad hela natten.
Mina rumskompisar fick åka men men jag skulle ta mer prover. När dom tar blodprover på mig så har dom svårt att hitta mina blodådror. Dom fick sticka 10 gånger för att hitta mina blodåror, och då blev det på foten. När sedan blodprovet kom så fick jag besketet att jag måste stanna kvar ett tag till. Efter ett sista blodprov kl.18 så fick jag åka hem. Vilken lättnad. Hade ganska mycket värk men tog några tabletter och gick sedan till sängs.
Förklaringen fick jag när kirurgen kom på ronden. Det var bara jag som inte fick något sjukintyg. Det hade blivit blödningar i min mage vid stygnen, så det var därför som jag blev kollad hela natten.
Mina rumskompisar fick åka men men jag skulle ta mer prover. När dom tar blodprover på mig så har dom svårt att hitta mina blodådror. Dom fick sticka 10 gånger för att hitta mina blodåror, och då blev det på foten. När sedan blodprovet kom så fick jag besketet att jag måste stanna kvar ett tag till. Efter ett sista blodprov kl.18 så fick jag åka hem. Vilken lättnad. Hade ganska mycket värk men tog några tabletter och gick sedan till sängs.
