Provdax
Idag ska jag på vårdcentralen och ta prover inför operationen. Känns jävligt skönt att det börjar närma sig operation. Fast ska sanningen frem så pirrar det lite grann, men det låtsas jag ingenting om. Hmm är ganska bra på att inte visa när jag är nervös, har haft mångårig träning på detta som handbollstränare. Sedan fär jag se när jag får kallelsen till Kirurgen i Sunderbyn. Hoppas att det blir så snart som möjligt. Så fort jag får beskedet att jag ska till Sundebyn, beställer jag min Allevo-kur.
Jag har sök jobb på Piteå Kommun, Kultur och Fritid som Fritidskonsulent. Jag tror att det blir svårt, jag har åldern emot mig, och ingen Fritidsvetenskaplig utbildning.
De kvalifikationer som efterfrågades var fritidsvetenskaplig utbildning, fritidsledarutbildning eller annan likvärdig utbildning, samt goda datakunskaper. Som sagt var har jag ingen liknande utbildning, men anser mig ha goda datakunskaper.
Det efterfrågades om intresse inom idrotts och föreningsområdet, gärna med föreningsbakgrund. Här är ett område där ingen kan slå min erfarenhet. 39 år i föreningslivet, som tränare, sektionsledamot, jobbat i 13½ år som kanslist på Norrfjärdens IF, 10 år i Norrbottens Handbollförbund styrelse.
Det efterfrågade om stor servicekänsla, då arbetet innebär mycket kundkontakter. Här anser jag att min erfarenhet av människor, kontakter med andra klubbar, som jag jobbat med som ledare väger tungt.
Det sista som efterfrågades var om man kan arbeta självständigt i grupp, är effektiv och har lätt att uttrycka sig i tal och skrift. Ytterligar en sak som jag jobbat med i 39 år, så jag anser att jag är väl kvalificerad i 3 av de fyra saker som efterfrågas.
Jag har inga högre förväntningar men jag har i alla fall sökt.
Jag har sök jobb på Piteå Kommun, Kultur och Fritid som Fritidskonsulent. Jag tror att det blir svårt, jag har åldern emot mig, och ingen Fritidsvetenskaplig utbildning.
De kvalifikationer som efterfrågades var fritidsvetenskaplig utbildning, fritidsledarutbildning eller annan likvärdig utbildning, samt goda datakunskaper. Som sagt var har jag ingen liknande utbildning, men anser mig ha goda datakunskaper.
Det efterfrågades om intresse inom idrotts och föreningsområdet, gärna med föreningsbakgrund. Här är ett område där ingen kan slå min erfarenhet. 39 år i föreningslivet, som tränare, sektionsledamot, jobbat i 13½ år som kanslist på Norrfjärdens IF, 10 år i Norrbottens Handbollförbund styrelse.
Det efterfrågade om stor servicekänsla, då arbetet innebär mycket kundkontakter. Här anser jag att min erfarenhet av människor, kontakter med andra klubbar, som jag jobbat med som ledare väger tungt.
Det sista som efterfrågades var om man kan arbeta självständigt i grupp, är effektiv och har lätt att uttrycka sig i tal och skrift. Ytterligar en sak som jag jobbat med i 39 år, så jag anser att jag är väl kvalificerad i 3 av de fyra saker som efterfrågas.
Jag har inga högre förväntningar men jag har i alla fall sökt.
?
Har fortfarande svårt att förstå att operationen närmar sig. Var hos läkaren i onsdags och hon sa att jag var bokad att få träffa Kirurgen i Sunderbyn under mars månad. Kanske jag får opereras innan valborgsmässoafton. Ju tidigare dessto bättre. Håller på med att ställa in min hjärna och min kropp på Allevo-kuren. Ska beställa på Internet, 4 veckors kur kostar 1 170 kronor.
Fika har ju varit min störst svaghet, så nu ska jag inte fika förrän till midsommar, eller när jag kan börja äta vanlig mat igen. det är knappt 2 veckor tills jag ska träffa Diabetessköterskan och väga mig och ta prover inför mötet med Kirurgen. Det gäller ju att blodtrycket är ok, annars har alla andra prover varit ok, så det är blodtrycket som oroar mig mest.
Dedt kommer att bli intressant att se hur mycket jag går ner med Allevo-kuren. Ska försöka lämna en rapport hur det går varje måndag från det att jag träffat Kirurgen.
Det blir bara roligare och roligare att träna i varmvatten bassängen. Ska ju försöka träna 5 gånger per vecka, i den mån det går.
Ser fram emot den största förändringen hittills i mitt liv. 16 april har handbollen sin ledarträff på Folkan, då måste jag dit men jag kan ju inte äta, eftersom jag nog går på Allevo-kuren. Men man kanske träffar några snygga singeltjejer, hahahaha.
Har bestämt mig för att inte fira min födelsedag 16 mars, utan istället fira när jag väger under 100 kilo.
Fika har ju varit min störst svaghet, så nu ska jag inte fika förrän till midsommar, eller när jag kan börja äta vanlig mat igen. det är knappt 2 veckor tills jag ska träffa Diabetessköterskan och väga mig och ta prover inför mötet med Kirurgen. Det gäller ju att blodtrycket är ok, annars har alla andra prover varit ok, så det är blodtrycket som oroar mig mest.
Dedt kommer att bli intressant att se hur mycket jag går ner med Allevo-kuren. Ska försöka lämna en rapport hur det går varje måndag från det att jag träffat Kirurgen.
Det blir bara roligare och roligare att träna i varmvatten bassängen. Ska ju försöka träna 5 gånger per vecka, i den mån det går.
Ser fram emot den största förändringen hittills i mitt liv. 16 april har handbollen sin ledarträff på Folkan, då måste jag dit men jag kan ju inte äta, eftersom jag nog går på Allevo-kuren. Men man kanske träffar några snygga singeltjejer, hahahaha.
Har bestämt mig för att inte fira min födelsedag 16 mars, utan istället fira när jag väger under 100 kilo.
Nu kör jag
Som tur var så var det inte så stort fel på startmotorn, Micke var förbi och hittade felet. Det var glappkontakt vid strömkabeln som sitter på starmotorn. Men som vanligt så satt kabel jävligt till, men Micke är så skicklig, så det är inte sant. Jag är stort tack skyldig till Micke, jag är ju så beroende av bilen. Bilen går också betydligt bättre när det blivit varmare. En sak som oroar mig är att bilen tydligen har en egen själ, den vill bara att jag ska gasa mer och mer, köra fortare och fortare. Hmmm, är det jag eller bilen det är fel på.
Det har gått 2 veckor sedan jag fick beskedet att jag ska träffa Diabetessköterskan 25 mars. Jag har som inte riktigt fattat det förrän nu. Allting känns så verkligt, just nu, inte bara att jag ska operera mig utan att nu beror det på mig själv, hur jag sköter mig resten av mitt liv. Jag har funderat lite, medellivslängden för män i Sverige är 78,56 år, vilket bör innebära att jag har minst 25½ år kvar på denna jord och det ska bli den bästa tiden i mitt liv.
Från och med idag klipps alla gamla vanor. Jag slutar fika och äta godis. Godiset har inte varit så stort problem, men jag måste ju ändra mig redan nu. Ett av de största problemen jag har haft genom livet är att jag gillar fika, mycke fika. Efter operationen kan jag fortsätta fika, men bara i små mängder, vilket är bra för mig.
Jag ska heller inte ha något kalas när jag fyller år, eftersom det blir för stor frestelse. Har jag inte fika hemma, så kan jag ju inte fika. Som bekant så gör tillfället tjuven. Ska också måtta upp den mat jag ska äta, 2 dl per måltid. Jag ska säga detta till dom som brukar komma och uppvakta mig, jag klarar mig bra utan att fira min födelsedag.
Just nu är det enda som jag ser fram emot är min operation och tiden fram efteråt. Vi kan fira istället den dag då jag kommer under 100 kilo, det ska bli min andra födelsedag.
Jag ser så mycket fram till att får börja köpa nya kläder i mindre storlekar, inte bara XXL. Jag har alltid tyckt om kläder, men har alltid tyckt att prova kläder har varit pinsamt, eftersom då har jag fått ett kvitto, på hur överviktig jag har varit. Jag har ju hela mitt liv, hittat undanflykter, så jag sluppit tala om min övervikt.
Jag ska tänka på, att det är jag, som sätter upp begränsningarna, för vad jag tror är möjligt. Jag kan minst 10 gånger mer än vad jag tror.
Planeringen är 5%, och att genomföra planeringen, är 95% av framgången.
För varje dag som jag inte gör nånting, så har jag skjutit upp min framgång.
Jag kan inte lägga upp en plan för hela mitt liv. Det är omöjligt att vi förväg veta om det är möjligt och vilka steg jag måste ta för att uppnå mina drömmar.
Därmot ska jag lägga en kortare plan på vad jag ska göra innan operationen.
1. Sluta fika
2. Äta högst 2 dl, varje måltid tills jag börjar med Allevokuren.
3. Träna varmvattenbassängen minst 5 gånger/vecka
4. Träna Vårdcentralen 3 gånger/veckan.
5. Hemmaträning varje dag.
Fick ett SMS från en kvinna som har genomgått Gastric-By-Pass operationen, att jag ska se på uppdrag granskning den 10 mars. Dom tar upp om misslyckade operationer.
Det är inte sant, varför skulle jag se på detta, när jag väntar på min egen operation. Jag vet operationen innbär en risk. men allting är bättre än det liv jag lever nu. Ska jag då sitta och se på misslyckade operationer, när det är så många operationer, som har lyckats. Att se uppdrag granskning på torsdag, blir som att skjuta sig själv i foten.
Nää, jag ser framåt istället, till min egen operation.
På måndag träffar jag Kuratorn, på tisdag ska jag på möte på Arbetsförmedlingen, på ondag till Sjukgymnasten och på torsdag ska jag till läkaren. Så jag vet vad jag gör den veckan, förutom Summergames.
Det har gått 2 veckor sedan jag fick beskedet att jag ska träffa Diabetessköterskan 25 mars. Jag har som inte riktigt fattat det förrän nu. Allting känns så verkligt, just nu, inte bara att jag ska operera mig utan att nu beror det på mig själv, hur jag sköter mig resten av mitt liv. Jag har funderat lite, medellivslängden för män i Sverige är 78,56 år, vilket bör innebära att jag har minst 25½ år kvar på denna jord och det ska bli den bästa tiden i mitt liv.
Från och med idag klipps alla gamla vanor. Jag slutar fika och äta godis. Godiset har inte varit så stort problem, men jag måste ju ändra mig redan nu. Ett av de största problemen jag har haft genom livet är att jag gillar fika, mycke fika. Efter operationen kan jag fortsätta fika, men bara i små mängder, vilket är bra för mig.
Jag ska heller inte ha något kalas när jag fyller år, eftersom det blir för stor frestelse. Har jag inte fika hemma, så kan jag ju inte fika. Som bekant så gör tillfället tjuven. Ska också måtta upp den mat jag ska äta, 2 dl per måltid. Jag ska säga detta till dom som brukar komma och uppvakta mig, jag klarar mig bra utan att fira min födelsedag.
Just nu är det enda som jag ser fram emot är min operation och tiden fram efteråt. Vi kan fira istället den dag då jag kommer under 100 kilo, det ska bli min andra födelsedag.
Jag ser så mycket fram till att får börja köpa nya kläder i mindre storlekar, inte bara XXL. Jag har alltid tyckt om kläder, men har alltid tyckt att prova kläder har varit pinsamt, eftersom då har jag fått ett kvitto, på hur överviktig jag har varit. Jag har ju hela mitt liv, hittat undanflykter, så jag sluppit tala om min övervikt.
Jag ska tänka på, att det är jag, som sätter upp begränsningarna, för vad jag tror är möjligt. Jag kan minst 10 gånger mer än vad jag tror.
Planeringen är 5%, och att genomföra planeringen, är 95% av framgången.
För varje dag som jag inte gör nånting, så har jag skjutit upp min framgång.
Jag kan inte lägga upp en plan för hela mitt liv. Det är omöjligt att vi förväg veta om det är möjligt och vilka steg jag måste ta för att uppnå mina drömmar.
Därmot ska jag lägga en kortare plan på vad jag ska göra innan operationen.
1. Sluta fika
2. Äta högst 2 dl, varje måltid tills jag börjar med Allevokuren.
3. Träna varmvattenbassängen minst 5 gånger/vecka
4. Träna Vårdcentralen 3 gånger/veckan.
5. Hemmaträning varje dag.
Fick ett SMS från en kvinna som har genomgått Gastric-By-Pass operationen, att jag ska se på uppdrag granskning den 10 mars. Dom tar upp om misslyckade operationer.
Det är inte sant, varför skulle jag se på detta, när jag väntar på min egen operation. Jag vet operationen innbär en risk. men allting är bättre än det liv jag lever nu. Ska jag då sitta och se på misslyckade operationer, när det är så många operationer, som har lyckats. Att se uppdrag granskning på torsdag, blir som att skjuta sig själv i foten.
Nää, jag ser framåt istället, till min egen operation.
På måndag träffar jag Kuratorn, på tisdag ska jag på möte på Arbetsförmedlingen, på ondag till Sjukgymnasten och på torsdag ska jag till läkaren. Så jag vet vad jag gör den veckan, förutom Summergames.
