Mahl bloggen

Det var länge sedan jag skrev på bloggen. Mitt liv har varit nlite trist de senaste veckorna. Har varit rejält förkyld i 2 veckor med hög feber och en kraftig ledvärk, det konstiga var att jag hade värk i höger knä, vänter armbåge och båda axlarna. hmmm
I 4 dagar hade jag feber mellan 38,6 - 40 grader.
I torsdags så for jag och cyklade till Kojan, kom ihåg att jag hade mitt smörgåsjärn där. Jag kände att jag var lite slö i kroppen men tänkte att det var från förkylningen. Jag blev bara svagare i benen när jag cyklade hem, trodde inte att jag skulle klara mig ändå fram, så tungt gick det att cykla. När jag kom hem ringde Idkungen och undrade om jag skulle ner till Fjärn, han skulle testa sitt rodpod och försöka få någon brax. Klart att jag åkte det men jag kände mig mycket spak.
Micke, Jenny och pojkatna kom också dit. Karin kom gående efter ett tag hon hade varit på Tisteln och shoppat. Så klart fick Olle den största fisken, han går i sin pappas fotspår. Efter ett tag var jag tvungen att åka hem var helt slut, när jag kom hem drack jag direkt 3 liter vatten och då började mina krafter återvända, i tid till handbollsträningen var jag nästan ok. Jag hade tydligen haft vätskebrist, hade endast druckit 1 dl vatten till min blodtrycksmedicin på morrron och det var för lite det var ju mycket varmt under dagen. Jag lärde mig en läxa om hur viktigt det är att drick och tillföra kroppen vätska.
På måndag har vi första sektionsmöltet för hösten och ska börja med arbetet med vår nya organisation.
På fredag är det dax för den årliga turen till Stortjärn och en liten minisemester. Vi blir borta tills på måndag. Som jag känner nu så blir det nog inget fiske, har tappat lite intresse sedan jag bröt av flugspöt för 2 ½ vecka sen, och sedan så fick vi ingen fisk på 3 dar förra gången vi var där, jag har fiskat 5 gånger i Stortjärn utan att få fisk, nu säger alla att jag får ju ingen fick i alla fall, men ingen annan som har fiskat där har heller fått någon fisk när jag har varit där.
Jag börjar tro att jag kommit på ett eget ordspråk
"otur i fiske, otur i kärlek".
Jag har ju ingen tur på något av dessa områden.

Jenny och syrran kom då på att dom skulle hjälpa mig med detta dom skulle sätta in en kontaktannons med texten
Matte söker fru.
Gillar långa cykelturer och meta i solnedgången.

jaja jag tror ändå att ingen svara på den annonsen, den är för trist.
Jag har kommit på att jag alldeles för snäll och trist, kvinnor vill ha spänning i sitt liv.
Nog med detta jag har insett att jag kommer att förbli singel, vilket kanske är bra, för jag är nog mycket svår att leva med.
Jag är van att hela tiden göra som jag vill utan att ta hänsyn till någon kvinna. Det är svår att lära gamla hundar sitta.
Om jag träffar en kvinna så skulle jag nog bli nog bli toffelhjälte, en riktig mes, hmm det är jag nog redan, är inte så modig när det gäller mina fobier som åska, jag är mörkrädd, rädd för hästar.
En gång en mes alltid en mes. jag blir nog aldrig någon hjälte, bara en parentes. hihihi

Annars ser det bra ut på handbollfronten med herrlaget. Vi är mellan 16 - 20 spelare på träningarna vilket är bra.
Några bilder från Thompson träningarna




Några bilder från inneträningarna i Rosvik, det är paparazzin Håkan som tar bilderna











Tur att vi har en paparazzifotograf som förevigar våra träningar och matcher.